Archive for september, 2014

Synpunkter på Nordanstigs VA- plan

2014/09/25

Synpunkter på Nordanstigs VA- Plan 2014-03-28
Va- planen är välgjord och ger en god inblick i kommunens va anläggningar och deras status.
När det gäller policyn i va frågor är ambitionen att uppnå en god dricksvattenförsörjning som bidrar till att god status erhålls i sjöar och vattendrag. Någon specifik policy för avloppslösningar nämns inte.
Policyn redovisar även principiella ställningstaganden och strategiska vägval.
MittSverige Vatten (MSV) har drivit planarbetet för Kommunens räkning, vilket medfört att allmänna va- lösningar har setts som en norm som skall uppnås. Kunskapen om enskilda anläggningar har därför hamnat i skymundan.
Kommunen har tio allmänna avloppsreningsverk (ARV) samt över 13 mil ledningar.
I en kommun på knappt 9 000 invånare får detta betraktas som mycket, samt dyrbart ur drift och underhållssynpunkt.
Därtill kommer att mindre än 2000 fastigheter är anslutna till allmänna anläggningar.
2.2.3. Bebyggelse med behov av allmän VA- försörjning
Det föreslås en utbyggnad som på sikt knyter samman kustbebyggelsen.
Hur har man kommit fram till att det är just en allmän va- lösning som är bäst? Har det gjorts någon förprövning, hur ser fördelsprövningen ut?
I nästa punkt (2.2.4) står det att kommunen aktivt skall uppmuntra till bildandet av gemensamma VA- lösningar. Gäller detta också kustområdena?
3.6.1. Nya och befintliga verksamhetsområden
Handlingsplanen baserar sig på kommunens planer på tillväxt…
Vad finns det för fakta som styrker dessa planer?
4.6. Ekonomiska konsekvenser
Inom Nordanstigs vattens investeringsbudget ryms inte alla åtgärder som krävs… endast åtgärder som prioriteras och akuta åtgärder ryms inom ordinarie budget.
Akuta händelser kan dessutom medföra omprioriteringar.
Kan ekonomin förbättras genom taxehöjningar?
5.1.1. Bebyggelse med behov av allmän dricksvattenförsörjning
En överföringsledning för dricksvatten och spillvatten planeras från Mellanfjärden till Strömsbruk.
Detta betyder då att det blir ytterligare ca 12 km ledningsnät inklusive pumpar mm. Dessa skall också underhållas.
5.1.3 Ekonomiska konsekvenser
Tabellen för kostnadsbedömningen talar sitt eget språk.
Jag känner en mycket stor oro över hur dessa utbyggnadsplaner kommer att sluta.
6.3 Samlad bedömning av VA- planens betydelse för uppfyllande av miljökvalitetsnormer.
Det bör särskilt påpekas att nybyggda välfungerande enskilda anläggningar har samma reningsförmåga som en allmän anläggning.
En hel del fastighetsägare har på eget initiativ installerat olika typer av kemiska förbränningstoaletter. Om dessa skall anslutas till en allmän lösning så uppstår ingen miljövinst.
Sammanfattning av rapporten
Ett kommunalt va- bolag har som uppgift att sköta drift och underhåll av kommunala va- anläggningar.
När det gäller bedömningen av behovet för enskild eller allmän anläggning så bör andra utredare anlitas, som har nödiga kunskaper om ekonomi, samhällsnytta och miljökonsekvenser.
Naturvårdsverket har i sin rapport nr.6484 visat att enskilda anläggningar har en väl så god reningsförmåga som en allmän anläggning.
Kommunen tycker sig se en trend att intresset för strandnära bebyggelse ökar, och att man därför ser sig tvungna att tillgodose detta intresse med att bygga allmänna va- lösningar.
Sanningen är i stället att intresset har förväxlats med önsketänkande, frånsett några enstaka ställen efter kusten.
Att sammanbinda kusten med allmänna anläggningar blir då ett spekulationsprojekt.
Redan nu har kommunen inte ekonomi att klara underhållet på befintliga anläggningar. Nya verksamhetsområden med nya ledningar och reningsverk, som på sikt också skall underhållas förbättrar inte situationen.
200 fastigheter per reningsverk är illa nog.
Nya trender kan snabbt förändra förutsättningarna.
Om man då har byggt fast sig i en onyttig anläggning är det svårt att komma loss och kapitalförstöringen är ett faktum.
Karl-Erik

Annonser

Valanalys

2014/09/18

Valanalys
Så inträffade det som jag varnade för 2010. Blockpolitiken kan inte föra något gott med sig och nu står vi där.
Så till vida att inte allianspartierna bjuder in SD i en valsamverkan, vilket i dagsläget verkar otroligt.
Låser man in sig i ett hörn så finns ingen möjlighet till samarbete. Alltså blocköverskridande samarbete eller bjuda in SD. Mycket enkla slutsatser om vi inte vill ha ett nyval.
Mindre partier som ligger farligt nära fyra procent spärren, har all anledning att överväga med vem man vill samarbeta med.
Nu är det inte min sak att förhandla fram en regering, men läget verkar onekligen intressant.
Hur har vi kunnat hamna i denna situation? Vi tycks ha två stora partier. Alliansen och S.
Hur man än vänder och vrider så måste SD ingå i en regering om inget blocköverskridande samarbete kan komma till stånd.
Varför röstar så många på SD? Min förklaring är att de etablerade partierna inte lyssnar på folket.
Invandrarfrågan har fått ett alldeles för stort inflytande i politiken i förhållande till frågans vikt.
Människor är missnöjda, ingen lyssnar.
Äldrevården och vinster i välfärden. SD har en klar politik, minska på invandringen så frigörs resurser.
Alltför många typer av otrygga anställningar, bäddar för kaos på arbetsplatserna. Företag omorganiseras och de anställda får söka om sina arbeten, fast till sämre villkor.
Människor blir utförsäkrade från både A kassa och försäkringskassa, utan samordning och en bristfällig rehabilitering. Följden blir socialbidrag som inte belastar statens budget och resulterar i att den kommunala verksamheten går på knäna. SD har lösningen, stoppa invandringen så kan välfärden återställas.
Det eftersatta järnvägsunderhållet skall nu äntligen åtgärdas, fast inte i Norrland. Det samma gäller vägnätet. De största satsningarna skall göras i storstäderna, med hjälp av statliga skattepengar som alla får var med och betala till.
När det gäller den svenska åkerinäringen så råder i princip vilda västern i dag. Vem som vill får komma hit och ta vilka körningar som helst, med vilka fordon och chaufförer som helst. Kan undra hur staten får in skattepengar på dessa ekipage.
Inget av de etablerade partierna har någon lösning eller förslag på åtgärder av ovanstående problem, utom SD som har lyssnat på folket och föreslår åtgärder på det mesta bara man stoppar invandringen.
Pensionärer kan inte dra nytta av några jobbskatteavdrag och betalar därför mer skatt än de som är anställda. SD har lovat att direkt återställa denna orättvisa när de får makten. Det finns 1,5 miljoner pensionärer, Kan undra hur de har röstat?
Äldre människor har blivit uppskrämda för invandrare som kostar pengar och svenskarnas arbeten, samt tär på resurserna inom den svenska välfärden.
Om inget parti kan förklara skillnaden mellan invandrare, asylsökande, flyktingar, samt EU medborgare från Sydeuropa, då är det fritt fram för SD:s tolkning, som med önskelistan i ena handen och den tomma börsen i den andra lovar rätta till allt som är fel.
Om svenska familjer skaffar barn så dröjer det ungefär 20 år innan dessa kommer ut i arbetslivet och kan generera pengar till det svenska samhället. Invandrare och övriga flyktingar kan inom 0 till 5 år vara ute i arbetslivet och ger då inkomst i stället för kostnader.
Ett råd till samtliga partiledare. Gå ut och prata med folk, lär er att lyssna, diskutera med vanliga människor, besök människor i hela Sverige, inte enbart runt Stureplan.
Förstår ni mina kära politiker hur folk har det i Sverige? Borg var en erkänt duktig finansminister, men människor som har svårt att få sitt livspussel att gå ihop är inte nöjda med att enbart höra att Sverige har goda statsfinanser.
I Sverige föder varje kvinna 1,6 barn i genomsnitt, vilket på sikt medför att befolkningen krymper.
Hur ser SD:s familjepolitik ut?
Karl-Erik

Skolans valfläsk

2014/09/10

Skolans valfläsk
Det närmar sig val. Den svenska skolan befinner sig i fritt fall, enligt en del mätningar.
Nu skall det rådas bot på missförhållandena. Partierna tävlar om att presentera den bästa lösningen, det är bara att välja.
Följande förslag presenteras.
Mindre klasser. Höjda lärarlöner. Statligt styre över skolan. Ingen vinst i friskolor skall tillåtas. Fler lärarledda timmar i skolan. Inga nya reformer i skolan.
Skolans främsta uppgift är att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare, samt att se till att eleverna uppnår goda kunskaper och färdigheter i olika skolämnen.
Vi, och framförallt skolansvariga politiker har även som målsättning att svenska elever skall ligga på topp i internationella undersökningar.
Om vi nu tittar på de olika förslagen. Leder verkligen de förslag som presenteras mot dessa mål?
Mindre klasser är framförallt en organisatorisk fråga. Många glesbygdsskolor har problem att hitta elever för att fylla upp klasserna med.
Höjda lärarlöner, skulle förvisso höja statusen i skolan. Hur skall man kunna ordna detta? Lönerna förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter. Kommunerna är arbetsgivare, och då kan väl inte staten ha åsikter om lönebildningen.
Statligt styre över skolan har vi haft innan kommunaliseringen. Varför skulle det bli bättre vid en återgång till detta system? Förespråkarna har i varje fall inga idéer över varför det skulle bli bättre.
Ingen vinst för friskolor. I så fall får man förbjuda aktiebolag att äga skolor, i aktiebolagslagen står att bolagen måste generera vinst. Inte ens nollresultat är i längden gångbart.
Både alliansen och oppositionen är oroade över utvecklingen, men vet inte hur man skall komma ur det dilemma som man försatt sig i.
Fler lärarledda timmar i skolan. Återigen en organisatorisk fråga. Vad är det som skulle bli bättre om staten dikterade hur undervisningen skall skötas?
Inga nya reformer i skolan. Eftersom de reformer som ägt rum har tillkommit av experimentlust och tyckande och sällen haft någon koppling till skolforskning, så kanske ett sådant förslag inte skulle göra så stor skada.
Enligt en enig internationell expertis så är det helt andra saker som måste prioriteras för att förbättra elevernas prestationer.
1. Samspelet mellan lärare och elever måste förbättras.
2. I andra länder samarbetar lärarna mer, kanske över 25 timmar per vecka.
3. Svenska lärare har påförts en massa nya arbetsuppgifter, utan att någonting av det gamla har tagits bort.
4. Rektor skall vara skolans pedagogiska ledare.
Numera används rektor som besparingsadministratör, vilket medför att lärarna blir remissinstans för nedskärningar, i stället för att ägna tid åt eleverna.
Anledningen till att skolfrågor blir så aktuella nu i valdebatten är bl.a. de rasande resultaten i PISA rapporten. En annan orsak är att rekryteringen av vissa ämneslärare vid våra lärosäten är i det närmaste obefintlig. Det håller inte om mindre än tio lärare per årskurs utexamineras i vissa NO ämnen.
Efter kommunaliseringen har alla kurvor pekat neråt.
Kommunernas fritidspolitiker är inte situation vuxen att hantera en så komplex verksamhet som skolfrågor.
Många blev helt enkelt tagna på sängen över det utökade ansvaret, och en budget som svällde kraftigt, utan att pengarna var öronmärkta för skolan.
Samtidigt kom friskolereformen och rörde till det ännu mer.
Anmärkningsvärt att det skulle ta mer än tjugo år innan någon reagerar.
Ännu mer anmärkningsvärt att man ända uppe på ministernivå , föreslår panikåtgärder i stället för att lyssna på den sakkunskap som finns inom skolområdet.
Karl-Erik

Det sovande folket

2014/09/03

Det sovande folket
Sara Skyttedal har i en debattartikel i DN, pläderat för att vi måste börja diskutera ett tak för flyktingmottagningen. Mothuggen har inte låtit vänta på sig.
Ett starkt argument för att sätta ett tag för flyktingmottagningen är att det i Sverige råder bostadsbrist. Vi har alltså ingenstans att härbärgera flyktingarna, eller med andra ord vi saknar kapacitet för flyktingmottagningen.
Nu finns anledning att börja syna argumenten i detalj.
Är det Sverige och svenskarnas behov av att låta våra välfärdsprivilegier vara orörda, som skall styra flyktingströmmarna. Eller är det flyktingarnas behov av överlevnad som det skall tas hänsyn till?
Enligt SD så hjälper vi flyktingarna bäst om vi koncentrerar hjälpen till deras närområde.
I söndags förliste en flyktingbåt i Medelhavet, innan Jimmy Åkesson hann dit. För det är väl ideella krafter vi skall förlita oss på i fortsättningen, eftersom biståndet till UNHCR skall skäras ner?
250 miljoner flyktingar finns i olika läger i Libanon, Jordanien och Turkiet. Är deras bostäder bättre än i Sverige? Vilka möjligheter har de till att få ett arbete?
Efter andra världskrigets slut 1945 hade Sverige tagit emot 185 000 flyktingar som kommit från Finland.
Huvuddelen av dem kom landvägen till Haparanda och norr därom. Norrlandslänen fick ordna det mesta av mottagningen. De kom hela familjer med boskap och allt. Något flyktingtak existerade inte ens i tankevärlden. De som kom de kom, ofta med sjukdomar som scharlakansfeber och mässling mm.
Sjukstugor och i hast iordninggjorda förläggningar, och där mat skulle serveras i det ransoneringssverige som dagens ungdomar aldrig sett maken till. Då ställde alla upp därför att vi levde i en annan verklighet.
Frågan då gällde. Hur skall vi kunna hjälpa så många som möjligt. Nu börjar man i stället diskutera hur många vi kan ta emot.
Det börjar faktiskt bli dags att väcka det sovande svenska folket.
Under hela efterkrigstiden har jag inte hört annat än bostadsbrist, det fattas bostäder, vi måste bygga mer. Enda undantaget var när miljonprogrammet sjösattes.
Vi har röstat fram de politiker vi har, men ändå har det under alla dessa år enbart pratats om bostadsbristen. Hur stor skall bostadsbristen bli innan våra politiskt valda tar sitt ansvar?
Ge migrationsverket de resurser som behövs för att sköta flyktingmottagningen. Då kan flyktingpolitiken lyftas bort från den politiska agendan.
Detta skulle då medföra att SD försvinner från arenan, i och med att hela deras partiprogram försvinner.
Många länder i Europa tar inte sitt ansvar när det gäller flyktingmottagning. Att använda detta som argument för att Sverige skall begränsa sin del av ansvaret är helt felaktigt. Frågan hör helt enkelt inte hemma i samband med flyktingmottagningen.
Det är snarare fråga om lagtrots, när man inte följer EU:s regler och rekommendationer, samt åsidosätter FN:s rekommendationer.
Karl-Erik