Archive for april, 2013

Kallställ Gnarp

2013/04/28

Kallställ Gnarp

Nu har den kommit, Fördjupad översiktsplan för Ostkustsbanan (FÖP).

Planen har tillkommit för att undersöka förutsättningarna för ett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, samt att kunna göra samordningsvinster vid en ny och ombyggnad av E4 genom kommunen.

Två olika bansträckningar för järnvägen har presenterats, varav det västra alternativet har bedömts mest fördelaktigt.

I planen ingår att Nordanstigs kommun får ha önskemål om olika platser där tågstopp kan förläggas. I denna fråga kan vi nog ana att bytänkandet får en högre prioritet än förnuft och fakta.

Kommunen har pekat ut tre möjliga lägen för tågstopp, Harmånger, Jättendal och Gnarp. Tre av orterna i kommunen har en befolkning på över 2000 inv. Gnarp, Bergsjö, Harmånger inkl Ström och Stocka. Jättendal har 877 inv.

I Gnarp finns kommunens enda tågstopp för närvarande. Gnarp ligger mitt emellan Sundsvall och Hudiksvall. Tågstationen har i dag ca 23000 av och påstigande och har ökat resandefrekvensen med 64 % sedan 2006.

I rapporten fastslås att det är viktigt med god tillgänglighet till fots och med cykel.

I Harmånger finns 830 personer (p) boende inom en radie på 3 km (cykelavstånd)

Jättendal 480 personer

Gnarp 1320 personer, över 400 fler än hela Jättendals befolkning.

När det gäller gångavstånd (1 km radie) blir tendensen ännu tydligare. Harmånger 460 p. Jättendal 120 p. Gnarp 480 p.

Rapporten har även kartlagt antal bussresenärer på de olika linjerna som trafikerar kommunen. Om vi begränsar oss till antalet vuxna, i kommunen påstigande resenärer på de olika busslinjerna så har följande uppmätts.

Linje 29 Hudiksvall-Sundsvall E4, parallellt med järnvägen  19000 st.

Linje 34 Hudiksvall-Bergsjö/Hassela  33000

Linje 33 Bergsjö- Gnarp  4000

Linje 35 Bergsjö- Jättendal/Harmånger  2500

När nu alla dessa fakta har presenterats, som visar att Gnarp är ett resenav där det bor flest människor på bra avstånd till tågstationen, med en ökande resefrekvens, och förhållandevis många bussresenärer Bergsjö- Gnarp, som nyttjas av alla boende efter vägen, så borde saken vara klar. Gnarps tågstation blir kvar och tillåts växa.

Nu inträffar någonting typiskt när det gäller rapporter. Starka krafter har i förväg bestämt vad rapporten skall visa. Med vetskap om att få människor kan tolka innehållet i rapporten så går det att dra vilka slutsatser som helst oavsett vad som står i rapporten.

Kommunen säger sig verka för tre tågstopp, och i alla händelser för minst två. Men är det så att det blir endast ett tågstopp så är Jättendal, med sitt centrala läge bästa alternativet.

Ett centralt läge där endast 120 personer har gångavstånd till stationen, i en ödemark som saknar både vatten och avlopp och allt vad service heter.

Utan att veta kostnadsfördelningen mellan trafikverket och kommunen så brukar det alltid vara någon som måste betala, och i detta fall kan vi nog räkna med att tre tågstopp i kommunen blir allt för olönsamt.

Att behålla Gnarps station innebär att alla kostnader är kända samt att intäkterna verkar vara stigande.

Vid en flytt av stationen till Jättendal, får man först bilda ett verksamhetsområde för va, vilket sannolikt inte innebär något problem för en kommun som har för vana att bilda verksamhetsområden med undermåliga kostnadsberäkningar. En jättestor buss och bilparkering måste också byggas, om nu tågstoppet inte enbart är avsett för boende i Häggviken. Men varifrån skall alla passagerare komma?

Intressant att se den Bergsjöbo som befinner sig i Hudiksvall och tar tåget till Jättendal för att sedan byta till bussen mot Bergsjö, när möjlighet finns att åka buss direkt Hudiksvall – Bergsjö.

Vad säger de boende i Ilsbo, om nu Bergsjö/Hasselabor väljer detta irrationella sätt att resa på, som då sannolikt medför en minskad turtäthet på linje 34?

Varför inte ha Gnarp och Harmånger som ett tvåstations alternativ?

Eftersom Jättendal är det sämsta alternativet som aldrig kan utvecklas till annat än en parentes när det gäller regionaltrafik så måste det finnas en baktanke.

Kanske är det trafikverket som ser en möjlighet att avveckla regionaltrafiken för att kunna köra fjärrtågen mer obehindrat. Eller är det bytänkande patrioter som sätter sin egen prestige före relevant fakta?

Slutsatsen luktar i alla fall mygel, och skulle det dessutom vara pengar inblandade så handlar det om korruption.

Karl-Erik

Annonser

Landshövdingen

2013/04/22

Landshövdingen

Hon kom som en frälsare, för att ordna upp Nordanstigs kommuns kräftgång. Nu var det inte riktigt så, men ett bra önsketänkande.

Landshövdingen Barbro Holmberg har besökt kommunledningen, för att ta del av alla bekymmer.

Utan att gå in på detaljer så kan man säga att utgifterna vida överstiger intäkterna, trots att man ibland måste dagtinga med den lagstadgade verksamheten.

Hela Gävleborgs län består av kommuner med mer eller mindre olika problem till följd av lågkonjunkturen, men även andra problem, dålig tillväxt, hög arbetslöshet mm.

Landshövdingen kom, lyssnade tålmodigt och lovade att se vad hon kunde göra. I första hand skulle hon hem och analysera läget för att sedan se vilka åtgärder som kunde bli aktuella i fallet Nordanstig.

Eftersom hon inte har någon pengapåse att komma med så har hon för avsikt att uppvakta ansvariga ministrar i Stockholm, för att få dem delaktiga i resurssvaga kommuners ekonomi.

Vis av tidigare erfarenheter så är svaret på förhand givet. ”Vi skall undersöka vilka åtgärder som kan vara lämpliga”. Detta betyder i klartext. Vi tänker inte göra ett dugg, förutom att prata och ge sken av att vi bryr oss och köra lite spel för gallerierna.

Om det hade varit Lady Thatcher så hade hon åkt ner till riksdagshuset och drämt handväskan i något lämpligt ministerskrivbord.

Att satsa på fler högskoleplatser i Gävle verkar lovvärt, men var det inte en annan minister som drog in pengar för högskolorna? Vad blir nettoeffekten?

Tidigare utredningar har föreslagit att småkommuner skall slås ihop och bilda större enheter. För mig verkar ett sådant förslag som att man kan ha fler möten mellan kommunerna, och sitta och diskutera varandras problem. Något syfte eller målsättning därutöver verkar inte finnas.

Pengarna fortsätter att rinna ut ur kommunkassan, ibland självförvållat, men lika ofta beroende på dåliga rådgivare eller till och med prestigebeslut.

År 1721 brände Ryssarna ner allt som var brännbart efter Hälsingekusten. Efteråt fick kommunerna skattebefrielse ett antal år för att kunna återhämta sig. Utvärderingen av detta saknas, men regionen återhämtade sig.

Att tänka så drastiskt i dagens Sverige vore otänkbart, ännu mindre att föreslå en sådan sak. I Polen däremot går det bra att ha ett sådant system. Hudiksvallföretaget HIAB nappade direkt på deras erbjudande. Den enes död är den andres bröd.

Karl-Erik

Slå ihop små kommuner

2013/04/12

Slå ihop små kommuner

Äntligen ett vettigt förslag. Konsultfirman WSP presenterar en rapport där man slår fast att små kommuner är mycket sårbara.

De har några saker gemensamt: de ligger långt från storstadsregionerna, har en lågutbildad befolkning, en ensidig arbetsmarknad och drabbas hårt vid enskilda industrinedläggningar. Alla dessa kriterier stämmer för Nordanstig.

Nu kommer vi till poängen i det hela. Utredaren slår fast att det behövs en större tätort på 100 000 invånare inom en radie på tre mil, för att de sämst ställda kommunerna inte skall vara alltför sårbara.

Om man slår ihop alla Hälsingekommunerna kanske man kommer upp i 100 000 invånare. Eftersom de geografiska avstånden blir allt annat än tre mil till huvudorten måste ett nytänkande till.

Varför inte slå ihop Nordanstig med Täby?

Om det är 10 mil eller 30 mil till centralorten har ringa betydelse. Alla kontakter måste i alla fall ske över nätet.

Utredaren har inte låst sig för att de sammanslagna kommunerna måste gränsa till varandra. Vi måste vara kreativa och tänka i nya banor. Att slå ihop Hälsingekommunerna medför endast att det blir tio gånger så långt mellan de olika delarna, samt att antalet problem också blir tio gånger fler.

Täby skulle kunna komplettera Nordanstig på flera sätt, redan nu skickar vi högskoleutbildade ungdomar till huvudstaden. Vid ett utökat samarbete så skulle Täby kunna få vara med och planera Nordanstigs LIS- områden, samt att Nordanstigs bytänkande skulle få en ny dimension.

Nordanstig har ett stort elevunderskott i grundskolan, alltså för stora lokalytor, medan antalet åldringar dominerar befolkningspyramiden. Vid en sammanslagning med Täby skulle dessa skillnader kunna utjämnas.

En annan fördel med denna typ av sammanslagning är att förvaltningskommunerna får ett ansvar för samhällsutvecklingen och välfärden.

 Som en extra bonus skulle man kunna tänka sig att Täby kommun kunde få rabatt på sitt skatteutjämningsbidrag till bl.a. Nordanstig, i gengäld mot att Täby ser till att Nordanstig får en bättre fungerande organisation som tar hänsyn till människornas behov.

Dessutom skulle Täby kunna få ta del av mina försynta råd och anvisningar, i likhet med vad Nordanstig politiker har haft förmånen att uppskatta under några år.

Karl-Erik

Minnesord över Järnladyn

2013/04/10

Minnesord över Järnladyn

Få statschefer har satt ett så bestående intryck i historien som vad Margaret Thatcher har gjort.

Det fanns aldrig någon fråga som hon kunde kompromissa om. Hennes idéer och ord gällde. Hon var en stark person som många såg upp till, men lika många avskydde henne. Som privatperson verkade hon vara trevlig och sympatisk enligt utsago från personer som träffat henne.

Hon genomförde stora skattesänkningar och privatiseringar av Englands offentliga verksamheter. Hon var därmed en föregångare till mycket som gäller ännu i dag.

Många av de olönsamma kolgruvorna i norra England lades ner. Hela den Brittiska fackföreningsrörelsen slogs i spillror, och har ännu i dag inte repat sig från hennes framfart. Åtgärderna var kanske nödvändiga för att få en förändring av deras ålderdomliga fackföreningar.

Vad jag minns av henne var hennes burdusa framfart för att förändra samhället, där andemeningen var återställa det gamla klassamhället och gynna kapitalet på bekostnad av de som redan hade det besvärligt. Jag imponerades av hennes makt, och att hon kunde genomdriva sin politik utan att stöta på motstånd i någon större omfattning.

Med en viss oro såg jag hennes framfart, och hur andra statschefer hyllade hennes gärningar. Min tanke var att detta kan inte båda gott, att montera ner en hel samhällsstruktur för att ersätta med något nytt och oprövat.

Hennes människosyn och värderingar passade mer hemma i medeltiden än i modern tid. Hennes uttalande att homosexuella skulle skickas till gaskamrarna för sin läggnings skull, hade i dag förpassat henne ut ur politiken med omedelbar verkan med hot om rättsliga påföljder, men på 80- talet gick det.

Kvinnor ansåg hon höra hemma i hushållet och sköta hemmet, vilket inte gällde henne förstås.

Vid en intervju där reporten kom in på hennes privatliv och frågade om hennes syn på äktenskapet mm. Så svarade hon. – Jag har gjort min plikt och fött två barn, mer sex behövs inte. Uttalandet passade henne perfekt, oavsett sanningshalten.

I alla fall en stor eloge till henne för att hon avstyrde EU- kommissionens storvulna planer på någon sorts överstatlighet.

Vid 90- talets början avsattes hon som partiledare, t.o.m. de konservativa hade fått nog, när hon började ifrågasättas om hon inte gick för långt.

Många ser med skadeglädje på att hon äntligen gått bort, medan andra sörjer och anser att hon var en nydanare i en tid då det Brittiska samväldet hade stagnerat.

Karl-Erik

 

Livets mening

2013/04/04

Livets mening

Livet kan liknas vid en resa, som startar när vi föds. Alla kan inte delta i denna resa, endast de som föds kan påbörja denna resa.

När resan en gång är påbörjad finns ingen möjlighet att hoppa av. Dessutom kommer alla att nå slutmålet.

Nu kommer en liten skillnad gentemot andra resor, om man inte direkt ser fram emot målet så har man i allmänhet vissa förväntningar. På livets resa finns det ingen som förväntansfullt ser fram emot att komma i mål.

Tvärtom, människor gör allt för att undvika slutet. Att se evigt ung ut kan vara ett sätt att förhindra åldrandet. Medelålders människor skaffar ungdomsfrisyrer och modekläder för tonåringar, den eviga ungdomen kan då bevaras.

Värre är det när män som tillhör 60+, skaffar unga söta fruar och startar ett nytt liv med nya barnkullar därför att det är så härligt. Undrar om deras blivande tonåringar tycker att det är lika härligt, att ha en pappa som är pensionär och behöver mer följe på hälsokontroller än att pappa kan delta i fritidsaktiviteter i likhet med andra föräldrar.

Döden är för många människor någonting så fruktansvärt skrämmande att blotta tanken inte får tänkas.

Ett bra sätt att hålla sig evigt ung är att göra olika skönhetsoperationer så man åtminstone ser ung ut. Därutöver gäller det att äta rätt kosttillskott och rätt mineraler plus lite till utifall att.

Följer man dessa råd så kan man äta och dricka vad som helst, bara det är gott.

Många människor är så dödande rädda för motion att de är beredda att göra vilka heroiska uppoffringar som helst för att slippa, alltså i avvaktan på att vetenskapen har forskat fram någon form av motionspiller som så att säga spar tid till andra aktiviteter.

Livet består inte enbart av att vårda sig själv. Övrig tid måste fyllas ut med någon sorts verksamhet, kanske arbete, huvudsaken att det ger mycket pengar, och inte är alltför ansträngande och däremellan mycket ledighet. Helst något eget så att man kan planera in mycket ledighet.

Drömmen, eller självklarheten blir då att vi skall samla på oss så mycket ägodelar som möjligt innan vi dör. Få människor har slagits av tanken att en dag måste allt det jordiska lämnas, gravplatserna brukar aldrig ta emot mer bohag än som får plats i kistan.

Ett önsketänkande i livets slutskede är att de nära och kära skall samlas runt den avlidnes ägodelar för att beundra och tala vackert om den döde.

Sanningen är helt annorlunda. Innan liket har kallnat så står Fan och släktingarna i farstun och stampar, för att i avundsjukans namn få åt sig så mycket som möjligt.

En sammanfattning av livets mening blir då. Roffa åt dig så mycket som möjligt av det som dina förfäder har byggt upp och sparat. Ät sunt och nyttigt, någon dag ibland. Smörj in dig in och utvändigt med allt som får dig att se yngre ut, recepten hittar du på kvällstidningarna.

När du ligger på gravens kant gäller det att hålla hårt i det som du sparat ihop, du kanske lever en dag till och då är det bra att ha.

Om det gäller livet efter döden så är det fritt fram att tro på återfödelse i någon form, eller himmelriket, paradiset eller någon annan trevlig plats.  Olika religioner brukar vara behjälpliga när det gäller att tro på rätt saker.

Karl-Erik