Archive for mars, 2013

Avloppsmaffians lögner

2013/03/22

Avloppsmaffians lögner

Den svenska avloppsmaffian har skaffat sig en total dominans när det gäller att misstänkliggöra små enskilda avloppsanläggningar. Avloppsbranchen får alltid stå oemotsagda när avloppsfrågor diskuteras. Dåliga enskilda avloppslösningar pekas då ut som det största problemet när reningsförmågan för avloppsanläggningar jämförs.

Orsaken är många gånger för att skyla över sina egna tillkortakommanden.

I Naturvårdsverkets rapport 6484, kommer sanningen fram. De markbaserade avloppsreningssystemen är den totalt dominerande reningstekniken i Sverige och i många andra länder, där hushållen inte är anslutna till central avloppsrening.

Det finns en gedigen erfarenhet som stöder uppfattningen att denna teknik ger ett fullgott skydd för människors hälsa och för miljön.

Naturvårdsverket gör bedömningen att livslängden på markbaserade reningssystem är 30- 40 år. Medan Länsstyrelsen m.fl. bedömer livslängden till 15- 20 år.

I Sverige och de övriga nordiska länderna har det uppstått en osäkerhet och misstro mot markbaserade avloppslösningar, kanske främst för att stora allmänna anläggningar drivs framåt av kommersiella intressen.

Myndigheterna har dessutom underlättat för maffian att kringgå de olika miljölagarna genom att dela upp ansvaret på olika myndigheter.

Naturvårdsverket ansvarar för återföring av växtnäring, Socialstyrelsen för smittskyddsfrågor, SGU för skydd av grundvattnet, Havs och vattenmyndigheten för frågor som rör regelverk med dithörande utsläpp och avfall från små avlopp, Boverket angående myndighetskrav på fullgoda va- lösningar. Samt kommunernas miljönämnd för enskilda fall.

Privatpersoner som skall anlägga en egen anläggning har svårt att överblicka marknaden och välja rätt anläggning, dessutom med hänsyn till befintligt regelverk.

De stora aktörerna gör egna utredningar, som de sedan med hjälp av externa konsulter presenterar färdiga förslag för naiva kommunpolitiker. Detta arbete underlättas av myndigheternas röra av olika aktörer och olika lagparagrafer. Ingen tycks ha något ansvar för miljön, utan endast för att utvalda paragrafer följs.

Denna avsaknad av ansvar får då absurda konsekvenser för hälsa och miljö.

Kommunernas beslut kan överklagas på länsnivå, dock inte vad som har beslutats, utan endast om beslutet har fattats på rätt sätt av rätt instans.

Om inte länsstyrelsen vore länsstyrelsen så kunde man tro att länsstyrelsen tillhörde avloppsmaffian. När deras beslut grundar sig på felaktiga tolkningar och lögner av en redan gjord konsultutredning, där konsulten själv anger att slutsatsen vilar på en osäkerhetsfaktor.

Karl-Erik

Annonser

Aggressiva fiskar

2013/03/16

Aggressiva fiskar

Sedan några år tillbaka är det väl känt att kemiska preparat, tungmetaller och läkemedelsrester påverkar växt och djurlivet.

DDT och PCB är sedan flera år förbjudna i Sverige, ändå kan vi ännu i dag se de skador som ämnena orsakade.

I dag finns det mångdubbelt fler kemiska preparat i omlopp där ingen har riktig kontroll över deras påverkan på växt och djurliv.

Vid en nyligen gjord undersökning har det konstaterats att syntetiska hormonpreparat som finns i de flesta p- pillren och i olika cancermediciner, orsakar stor påverkan på fiskhonor, som utvecklas i manlig riktning.

Om inte direkta könsbyten har konstaterats, så finns i alla fall bevis på att fiskar som utsätts för ämnena får en sämre reproduktionsförmåga och kan bli sterila. Vid en annan studie har det konstaterats att abborrar utvecklar en högre grad av aggressivitet, och blir mer benägna att ta större risker.

Erfarenheter från tidigare studier brukar visa att problemen har en benägenhet att sprida sig uppåt i näringskedjan. Jm.fr. havsörnar och PCB. Om huruvida människor kan påverkas finns inga studier gjorda.

Myndigheter och beslutsfattare har en benägenhet att vänta och se, tills man är helt säker på att skadan redan är skedd innan åtgärder vidtas. Att redan nu börja se över lagstiftning och vidta försiktighetsåtgärder i ett trögrörligt regelverk är inte det lättaste.

Särskilt bekymmersamt är det i stora avloppsreningsverk där det samlas oerhörda mängder av olika kemikalier som inte renas. Enskilda avloppsanläggningar har en väl så bra, och ungefär likvärdig kapacitet som allmänna anläggningar, medan däremot skadorna blir endast en bråkdel vid ett haveri.

En annan aspekt är att stora reningsverk får ta emot en salig blandning av olika kemikalier och medicinrester vars effekter vi inte kan förutsäga när de blandas samman.

Vid en nyligen gjord inspektion vid Knivsta reningsverk, uppdagades ett olagligt utsläpp av lakvatten som letat sig vidare via Lövstaån och ut i Mälaren. Utsläppen har pågått under minst två år och sägs bero på den mänskliga faktorn.

Den mänskliga faktorn finns hela tiden omkring oss i alla sammanhang och dyker upp när man minst anar det.

Tillståndsmyndigheterna borde vara mer restriktiva innan det byggs fler avloppsreningsverk efter våra kuster, allra helst som det finns bättre och miljövänligare lösningar som inte får komma till sin rätt.

Om nu ett modernt reningsverk renar avloppsvatten till 90 %, så betyder det att 10 % orenat vatten och diverse gifter går orenat ut i havet. Vad detta får för långsiktiga effekter kan vi i dag inte förutsäga

Karl-Erik

Den opuplicerade

2013/03/07

Den opublicerade

Vissa sanningar tål inte att publiceras, de kan väcka debatt. Trots detta så väljer ST att publicera nedanstående artikel på insändarsidan.

Nordanstigs kommun har de senaste åren drabbats av en hel del företagsnedläggningar. Några ersättningsarbeten blir sannolikt svåra att skapa. Kommunen har heller inte de bästa förutsättningarna med tanke på den låga utbildningsnivån i kommunen.

Arbetslösheten är glädjande nog låg. Kan det bero på att de i arbetsför ålder snabbt flyttar, eller söker jobb i angränsande kommuner?

Av befolkningsstatistiken att döma verkar läget vara ganska mörkt. De mellan 25 och 65 år utgör en bristvara i kommunen, skattekraften blir därefter.

För att kunna kompensera för dylika demografiska skillnader är man i riksdagen överens om att vi skall ha ett skatteutjämningsbidrag för att kunna utjämna skillnaderna mellan olika kommuners förutsättningar att kunna skapa tillväxt och välfärd.

Nu visar det sig att de tolv rikaste kommunerna i Sverige med flest höginkomsttagare får dela på miljarder i skatteutjämningsbidrag. Motiveringen är att det skapar tillväxt.

Sanningen är i stället att det investeras ingenting, det byggs ingenting överhuvudtaget. Utjämningsbidraget används i stället för att kunna hålla de lägsta kommunalskatterna för sina höginkomsttagare.

Undrar hur det känns att vara kommunalråd i Nordanstig och veta att man indirekt subventionerar Danderyds och Lidingös låga kommunalskatt. Se artikel i SvD. 26 feb. 2013.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varfor-en-miljard-till-de-rikaste-kommunerna_7946778.svd

Svaret på ovanstående artikel i SvD, lät inte vänta på sig. Den 28 feb. 2013 skrev fyra tunga höjdare från Stockholm ett inlägg i SvD. med rubriken ”Rimligt att framgång i kommuner belönas”, alltså en ny definition på hur skatteutjämningen skall användas.

Eftersom man inte har några riktiga argument att komma med så gör man jämförelser med några utvalda Stockholmskommuner som faller till deras fördel.

Att man skulle kunna göra jämförelser i kommuner som befinner sig i det där stora vita området på kartan norr om Uppsala, finns inte i deras sinnevärld.

Nu ramlar i stället debatten ner på sandlådenivå, ”det var han som började, de andra gör likadant, de är inte något bättre än oss”.

Följande citat från artikeln är intressant. ”Är en kommun framgångsrik i att skapa ett gott företagsklimat, attrahera arbetsgivare till kommunen och investerar i kommunens infrastruktur för att matcha tillväxten och därigenom minskar utanförskapet är det rimligt att man också belönas för detta.”

Dessutom anser jag att det är opassande att en riksdagsledamot i skatteutskottet lägger sig i denna kommunala debatt, utan att vara insatt i hur det ser ut i de svenska kommunerna i dag.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rimligt-att-framgang-i-kommuner-belonas_7951418.svd

 

Ett tips till Nordanstigs kommun. Flytta kommunen till Stockholm, bygg inga hyreslägenheter som vanligt folk kan bo i, om någon medborgare hamnar på obestånd så betala flyttkostnad till en annan kommun, framförallt ta inte emot några flyktingfamiljer för det får andra kommuner göra, locka tillbaka alla högutbildade Nordanstigsbor som tvingats flytta till huvudstaden på grund av arbetsbrist.

Till slut en liten fråga. Hur attraherar man en arbetsgivare att investera i kommunen?

Den 4 mars kom en slutreplik från kommunalråden i Botkyrka, Sigtuna, Södertälje, Nynäshamn och Sundbyberg, där de efterlyser en förklaring till varför de rika kommunerna har dragit en annan slutsats än den parlamentariska Utjämningskommittén .

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/framgang-inte-samma-sak-som-rika-invanare_7965926.svd

Hela debatten andas ett norrlandsförakt. Norrland i allmänhet och glesbygd i synnerhet betraktas enbart som en råvaruförsörjare, eller något exotiskt där man kan tillbringa någon semestervecka ibland.

Karl-Erik Nordlund